Slussarna i Trollhättan

En av de gamla slussarna

 

Fika vid slusscafét precis ovanför slussen i bilden här ovanför (det som ser ut som små lusthus på höger sida i bilden) Jon blir kittlad av "min mamma!"

Här är vattnet som leder till slussarna (eller från) ... Himlen ler mot oss där uppe mellan kullarna

 

De här kompisarna finns det gott om vid kanalen. Vi närmade oss dem i åldersordning. Yngst först, jag sist - jag har också mest erfarenhet av hur aggressiva de kan vara...

Fotocollage

ett hastigt hopsatt collage

Jag

fire

mais oui, c´est moi

Efit 17 maj 2009, del 2 – eftermiddag

Lite bilder från eftermiddagspromenaden. Förmiddagen gick åt till att försöka sova bort de värsta abstinensbesvären.

 

Intressanta blommor att fotografera... eller...? de där var inte lite fräcka för de var framför nosen på Dina precis hela tiden... blommorna? eller..?

 

Dina posar

 

"Mamma, mamma! Ta kort! Ta kort då så kan du visa vad jag kan för alla i bloggen! Komigen då, skitskoj ju!" jaajaa, klick! Den där stammen ser inte alls lika stor ut på bild, kameran luras på något vis igen. Den var så bred att den var "högre" än Dina där den låg. men jaja... det får väl se fjantigt ut

 

 

På kvällen orkade jag inte bry mig om att ta kort mer. Jag var så lipig av stress och press och krav (och framför allt röksug men aja-baja, rökning förbjuden från och med nu, uppenbarligen)

efit 17 maj 2009, del 1 – morgon

Den här gången tänkte jag dela upp efitdagen så att det inte blir ett enda stort inlägg med massor av bilder. jag var vaken natten igenom som senast men de första timmarna blev inte fotograferade då batterierna var på laddning. Men här har ni min morgon från kl. 3.00 – 6.00. Naturen är duktig på att locka en att ta fler än ett foto i timmen och eftersom jag inte lever mitt liv efter klockan så får jag publicera fler än tre bilder här

 

Genom rapsfält och kostinkande luft gick jag och satte mig i jordkällaren mitt i natten. Där tände jag ett värmeljus i varje hörn och såg på måne som gled förbi medan morgonen grydde.

 

Med morgonen kom kylan och jag måste lämna jordkällaren. Jag försökte fota det sköna mätta gröna lövverket och när jag vände mig om stötte mitt ansikte mot dessa blommor. Hur kunde jag ha stått där så länge utan att ha märkt det stora hav av blommor som jag stod i?

 

Sedan fick min kamera för sig att leka med kontraster och motsatser utan mitt tillstånd, den struntar i mina inställningar och byter lite som den vill.
Se bara:

Dramatisk solnedgång...

 

eller mjuk soluppgång?

 

 

 

Ungefär det här är vad mina ögon såg just som solen gick upp, råmande kor, fläktande vindkraftspropeller och solens ståtliga krona som höjdes över avlägsna avlånga Hunneberg. (Eller är det Halle? Jag har så svårt för att begripa hur de där bergen egentligen går)

 

...det här är vad kameran ville ge mig.

 

Visserligen tycker jag om kamerans egna bilder, de är vackra, men den ska inte göra sådär! Den ska följa mina instruktioner när jag inte har den på automat.

Den här bilden uttrycker nog hur Dina kände sig när vi kom in. Bakom galler medan hararna glatt leker fria och okopplade därute i morgonsolen.

Solglasögon

Bländad av golvet som reflekterar solljuset resulterar i att jag sitter med solglasögon framför datorn